Högt blodtryck och förmaksflimmer ökar risken för stroke
Stroke avser en bestående skada på hjärnvävnad orsakad av otillräckligt blodflöde, det vill säga ischemi.
Orsaken till stroke, det vill säga propp i hjärnans blodkärl, är att hjärnartärerna täpps till. Detta beror oftast på ett koagel som vandrat till exempel från hjärtat eller halspulsådern.
Stroke slår ofta till helt oväntat. Symtomen utvecklas vanligtvis snabbt och når sin topp på några minuter. Det är sällan som det tar flera timmar för symtomen att utvecklas.
APTEQ BLODTRYCKSMÄTARE Q5
Vid mätning upptäcker mätaren vanligtvis snabbt och enkelt en oregelbunden hjärtrytm och skiljer noggrant på förmaksflimmer och extraslag.
Stroke känner man inte alltid igen själv
Stroke känner man nödvändigtvis inte ens igen själv. Då skulle det vara viktigt att ha en annan person i närheten som kan testa för symtomen på en misstänkt stroke.
Om du misstänker stroke hos någon, be personen i fråga att:
- höja armarna (som symtom finns kraftlöshet eller domningar i händerna eller fötterna)
- upprepa en enkel mening (som symtom finns otydligt tal eller svårigheter att tala)
- le (som symtom finns hängande mungipa eller ojämnt leende)
Om personen inte klarar de funktioner som nämns ovan, ska man genast ringa nödnumret. Om det är fråga om stroke, ska blodproppsupplösande behandling påbörjas så fort som möjligt. Ju snabbare behandlingen inleds, desto större är nyttan av den.
På sjukhuset utreds först om det är fråga om en stroke, eftersom stroke och hjärnblödning kan ge liknande symtom. De kan differentieras med hjälp av radiologiska undersökningar av hjärnan. Därtill görs även andra undersökningar, utifrån vilka man försöker ta reda på den orsak som ligger bakom stroke.
TIA går över på några minuter
TIA (Transient Ischemic Attack) är i sin tur är en övergående hjärncirkulationsstörning. TIA-attacken orsakas av en tillfällig tilltäppning i någon hjärnartär, till exempel på grund av en blodpropp. Attacken varar oftast mindre än en timme, vanligtvis i 2–15 minuter, och efter det observeras inte heller någon permanent vävnadsskada.
Men även vid en TIA-attack är det dock viktigt att få vård omgående. Man ska söka vård omedelbart, även om symtomen går över.
En TIA-attack bör tas på allvar och tillståndet ska sedan följas upp särskilt noga. 10–20 procent av dem som får sin första TIA får en stroke inom tre månader efter anfallet. Upp till hälften av dessa stroke inträffar inom två dygn efter TIA.
Symtomen är vanligtvis plötsliga och involverar ingen huvudvärk eller andra symtom. De symtom som är igenkännliga är i stort sett likadana som vid stroke:
- övergående svaghet i övre eller nedre extremitet på ena kroppssidan
- förlamningssymptom i nedre delen av ena ansiktshalvan, såsom en hängig mungipa
- svårigheter att tala eller förstå tal
- suddig syn på ena ögat
- yrsel tillsammans med dubbelseende, sväljningssvårigheter eller svårigheter att bilda ord
För att utreda tillståndet är det tillrådligt att göra samma ovannämnda test som vid misstänkt stroke.
Högt blodtryck som riskfaktor för stroke
Hjärtats och blodcirkulationens funktion spelar en viktig roll för hjärnans hälsa. Risken för stroke ökar på grund av många faktorer, varav de flesta ökar risken även för andra hälsoproblem.
Högt blodtryck är den viktigaste behandlingsbara riskfaktorn för stroke. Konstant tryck gör hjärnan skörare och orsakar förfettning i hjärnans blodkärl.
Studier har visat att risken för stroke i genomsnitt fördubblas om det systoliska, det vill säga övertrycket, stiger med 20 mmHg. Respektive fördubbling gäller om undertrycket, det vill säga det diastoliska trycket, stiger med 10 mmHg.
Risken för stroke börjar öka efter en blodtrycksnivå högre än 115/75 mmHg. Hos unga ökar risken klart kraftigare än hos äldre. Sänkning av systoliskt blodtryck med 10 mmHg minskar däremot risken för stroke med 35 procent.
Kontrollering av blodtrycksnivåer och behandling av högt blodtryck är därför viktiga även för hjärnans hälsa. Vid förebyggande och behandling av förhöjt blodtryck spelar livsföringen en viktig roll. De viktigaste av dem är:
- att begränsa saltanvändningen
- högst måttlig konsumtion av alkohol
- viktminskning och -kontroll
- hälsosam kost
- regelbunden motion
- rökfrihet
- att undvika överdriven stress
Förmaksflimmer som riskfaktor för stroke
Förmaksflimmer, det vill säga flimmer, börjar bli vanligare efter 60-års ålder. En tiondel av personer över 75 år lider permanent av förmaksflimmer eller har förmaksflimmeranfall.
Orsaken till förmaksflimmer är att hjärtats förmak kontraherar i en annan takt än kammaren, och sammandragningshastigheten i förmaket är mycket tätare än i kammaren.
Symtomen på förmaksflimmer varierar. Symtomen på intermittent förmaksflimmer kan innefatta följande:
- ångestkänslor
- yrsel
- försämring av prestationsförmåga
- bröstsmärtor
- ökad urinutsöndring
Förmaksflimmer är i princip inte livshotande, men om det kvarstår under lång tid kan det orsaka blodkoagel i hjärtat. Dessa blodkoagel kan börja röra på sig och orsaka en stroke i hjärnan.
På grund av dess prevalens är förmaksflimmer den viktigaste riskfaktorn när det gäller hjärtsjukdomar för hjärnan. Det ökar risken för stroke som då är 5 till 17 gånger större.
Hos patienter som lider av förmaksflimmer kan risken för stroke dock effektivt förebyggas genom antikoagulationsbehandling, det vill säga AK-behandling, som minskar blodkoagulering.
Det är bra att vara medveten om förmaksflimmer så att dess behandling kan påverkas. En högkvalitativ blodtrycksmätare, såsom Apteq Q5, som kan detektera hjärtarytmier och skilja noggrant bl.a. på förmaksflimmer.
Andra sjukdomar påverkar också
Förutom högt blodtryck och förmaksflimmer kan även andra sjukdomar öka risken för stroke. Sådana sjukdomar är bland annat:
- diabetes
- Dyslipidemier, det vill säga onormala fettnivåer i blodet: Ökade total- och LDL-kolesterolnivåer samt minskad HDL-kolesterolnivå och ökad triglyceridnivå
- flera hjärtsjukdomar
- förträngning i halspulsådern
- migrän
- snarkning och sömnapné
När det gäller många sjukdomar kan behandling av sjukdomen också minska risken för stroke.
Riskfaktorer som inte kan påverkas
En del faktorer som ligger bakom stroke kan inte påverkas. Sådana är bland annat ålder. Risken för stroke ökar med åldern.
Kön spelar roll, dock i kombination med ålder. För män under 75 år är risken för stroke dubbelt så stor jämfört med kvinnor. Under årens lopp förändras dock situationen och för personer över 85 år gäller det motsatta: Bland kvinnor är risken för stroke dubbelt så stor jämfört med män.
Även ärftliga predispositionsfaktorer påverkar sannolikheten för hjärncirkulationsstörningar.
Risken för stroke kan minskas genom levnadsvanor
Levnadsvanorna spelar en viktig roll när det gäller hur stor risken för stroke är. De är också sådana saker som alla kan påverka. Risken ökar bland annat genom:
- rökning
- passiv rökning
- hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande
- övervikt, som är kopplad till metaboliska det vill säga ämnesomsättningsmässiga förändringar orsakade av fetma
- ohälsosam kost för hjärtat och blodcirkulationen
- riklig användning av salt
- D-vitaminbrist
- användning av hormoner
- låg fysisk aktivitet
- psykisk belastning
Dessa riskfaktorer är relaterade till många andra sjukdomar också, så sådana levnadsvanor som är övergripande hälsosamma är också ett bra skydd mot ökad risk för stroke.
Hjärncirkulationsstörningar kan lämna bestående skador
Cerebrovaskulär sjukdom, det vill säga CVS, är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärnans kärlsystem och blodcirkulation.
Hjärnan är den viktigaste regulatorn när det gäller människans olika funktioner. Därför kan de vävnadsskador som orsakas av hjärncirkulationsstörningar påverka människans fysiska, mentala och sociala funktionsförmåga på många sätt.
Konsekvenserna kan till exempel innefatta permanenta eller övergående kroppsförlamningssymtom, känselbortfall och störningar i språkliga funktioner samt i psykisk prestationsförmåga. Förändringarna är individuella och beror på det, var skadan ligger och hur omfattande den är.
Ungefär hälften av CVS-patienterna får en permanent skada, medan en fjärdedel får en svår skada. Å andra sidan är det var fjärde som återhämtar sig och blir helt symtomfri .
Källor
Käypä hoito
Käypä hoito
Hjärnförbundet
APTEQ BLODTRYCKSMÄTARE Q5
Vid mätning upptäcker mätaren vanligtvis snabbt och enkelt en oregelbunden hjärtrytm och skiljer noggrant på förmaksflimmer och extraslag.